Translate

torsdag 27 augusti 2015

Indiska kläder - sari

Indiska kläder skiljer sig en hel del från våra västerländska. I de indiska storstäderna har de västerländska kläderna fått ett fotfäste, främst bland män och yngre personer, men det är fortfarande de inhemska plaggen som dominerar stadsbilden.

Här följer en beskrivning av klädesplagget sari:

Kvinnor på stranden i Puri

Sari eller saree är ett vanligt och vackert klädesplagg för kvinnor i Indien och i många länder runt om. En sari består av ett sex meter långt tygstycke. Den vanligaste varianten på hur man bär en sari, är när man lindar den runt sin midja med ena delen draperad över ena axeln, denna del över axeln kallar man pallu.

Till en sari använder man sig av en underkjol så kallad chaniyo (petticoat). Underkjolen köper man i en matchande färg som passar sarin.

Man behöver även en choli, det vill säga en midjekort tight top. Köper man ett sarityg så finner man oftast att en del av tyget ser lite annorlunda ut, men sitter ihop med det övriga. Detta är delen som man syr sin choli av.


Väljer man att sy upp sin sari så syr man en fåll på nedre innerkant som finns där som en tyngd för att få sarin att falla fint samt skydda då sarin ofta är lång och släpar i marken.Saris finner man i massor av olika färger, mönster, och fabrikat. Så det är bara att hitta sin stil i denna djungel.


En sari kan knytas på 118 olika sätt, beroende på vart du är och så klart vad som är inne lite för tillfället. Vill man hitta något passande och kanske inte vet var man letar, kan man alltid kolla på någon Bollywood film för att få lite inspiration. Många skräddare i Indien vet vad kändisar i filmer har på sig och de kan ofta göra något liknande.


I den här videon ser vi en av de 118 sätten du kan bära en sari







Källa: indien.nu

onsdag 12 augusti 2015

Sommarträff & boktips

Första helgen i augusti samlades ett gäng glada Basundharavänner på Mellansels folkhögskola i Ångermanland.

Lördag morgon hissades den indiska flaggan till tonerna av nationalsången Jana-Gana-Mana. När årsmötet var avklarat fick vi lyssna till en väldigt spännande föreläsning av redaktören, journalisten, författaren och indienkännaren Per J Andersson. De senaste 30 åren har han skrivit hundratals reportage om landet och hittills fem böcker. Det han inte vet om Indien är nog inte värt att veta.

Indiska flaggan och nationalsången

Researchen inför den senaste boken, dokumentärromanen "New Delhi - Borås", förde honom till vår delstat Odisha för första gången 2007. Sedan dess har han återkommit dit ett flertal gånger tillsammans med bokens huvudperson PK.



Per visade bilder och kunde på ett väldigt fängslande sätt berätta om vardagslivet i Indien i allmänhet, och Odisha i synnerhet.

Per J Andersson

Boken har hittills sålts till sju språk och nio länder. Att brittiska Oneworld köpt de engelskspråkiga rättigheterna innebär att boken kommer att ges ut i Indien. Det har länge varit en dröm för Per, då ett av bokens teman - diskriminering på grund av kasttillhörighet - är ett brännhett och angeläget ämne i landet. Dessutom pågår diskussioner om en filmatisering av boken med filmproducenter både i Hollywood, Tyskland och Sverige. Spännande...

Föreningen planerar för en gemensam återresa till Indien under våren 2017. Ett första förslag har arbetats fram, vilket presenterades på årsmötet. Som av en händelse har Per arbetat som reseledare för just det resebolaget och just den rutten, och kunde därför tillföra en hel del intressant information.

Per skickade även med en lång lista på indienrelaterade boktips. Här kommer den;


Ut ur Kalahari av Lasse Berg.

Berättar om bl a indiska byar på 60-, 70- och 90-talet och jämför med idag.

Shantaram av Gregory David Roberts.
Sann saga om australiensare som rymmer från fängelset och tillbringar många år i slummen och bland maffian i Bombay.

Den vita tigern av Aravind Adiga.
Roman om fattig pojke från Nordindien som kommer till New Delhi och till slut, via ett brott, blir entreprenör i Bangalore.

Midnattsbarnen av Salman Rushdie.
Fantastisk roman om en pojke som föds samma sekund som Indien blir självständigt, alltså vid midnatt till den 15 augusti 1947.

De små tingens gud av Arundathi Roy.
Mustig roman med vackert språk som utspelar sig i våtmarkerna (The Backwater) i sydindiska Kerala.

Siddhartha av Herman Hesse.
Filosofisk och vacker saga om prinsen som blir en Buddhafigur och jagar verklig kunskap och kärlek till världen som den är.

En ömtålig balans av Rohinton Mistry.
Gripande roman om två fattiga bybor som flyttar till Bombay på 70-talet.

Bort, bort av Anjum Hasan.
Roman om en ung medelklassflicka som flyttar från nordöstra Indien till storstaden Bangalore och hennes liv där.

Sankmark av Jumpa Lahiri.
Roman om två bröder från Calcutta. En radikaliseras och blir maoist och en flyttar till USA.

New Delhi–Borås av mig.
Dokumentärroman om PK från Orissa som cyklade till kärleken i Sverige

Indien – elefanten som började dansa av mig.
Reportage- och faktabok om Indien i stort.

Moderna Indien av mig.
Reportage om Indiens urbana medelklass.

Indien – personlig guide av mig.
Guidebok till Indien, inklusive Orissa.

I vanlig ordning såldes både lotter och biståndsprylar, vilket inbringade 2.190 kronor. Dessa slantar (tillsammans med en massa andra) kommer vi att vidarebefordra till barnhem och skola i slutet på året.

Biståndsförsäljning


Insamlingsarbetet pågår ständigt - behovet är oändligt
Pg 29 26 28 - 5