Translate

onsdag 18 december 2013

God Jul & Gott Nytt År!

Så går ännu ett år mot sitt slut, och jag vill på detta sätt skicka den största av rosor till alla er som hjälpt Föreningen Basundharas Vänner att göra skillnad!
äktenskap,alla hjärtans dag,blommor,blomningar,blomstringstider,högtider,kärlek,mors dag,röda rosor,rosor,symboler
Här kommer en sammanställning av vad vi genom åren samlat in och oavkortat skickat vidare till Basundhara:

2003    6.000 kr  Cyklonen
2004    7.000 kr  Sängar & madrasser
2005    7.000 kr  Sängar & madrasser
2008  36.000 kr  Lekhallen & kvinnohemmet
2009  10.000 kr  Skolprojektet
2010  20.000 kr  Skolprojektet
2011  30.000 kr  Skolprojektet
2012  40.000 kr  Skolprojektet
2013  50.000 kr  Skolprojektet & barnhemmet
Totalt 206.000 kronor!!!

2014 - Ska vi lyckas nå 60.000 kronor innan året är slut?

Bloggen tar nu lite julledigt och återkommer nästa år och därför vill jag önska er en riktigt


God Jul
&
Gott Nytt År


lördag 30 november 2013

I stället för julklappar

I dessa tider är det många av oss som har tankarna på julklappsinköp till våra nära och kära.

De flesta har idag ett överflöd av "tingeltangel" i sina hem, och i brist på både fantasi och tid är det så enkelt att ge bort den klassiska Aladdin-asken (onyttigt) eller ett par trisslotter (oftast utan vinst).


Tomtenisse drar ett tåg fullt med julklappar

Lika enkelt, men betydligt nyttigare och vinstrikare är det att skänka en gåva till Föreningen Basundharas Vänners biståndsarbete.

Sätt in ett valfritt belopp på föreningens Plusgiro 29 26 28-5, och ange att det avser bistånd.

Skriv sedan ut ett gåvobrev från vår hemsida, där du undertecknar med ditt namn innan du lämnar över klappen.

Gåvobrevet hittar du här > http://basundhara.se/gavobrev/

Bård med pepparkaksgubbar som håller varandra i handenBård med pepparkaksgubbar som håller varandra i handen

Nyhet!


Låt oss sköta utskicket!
  1. Sätt in beloppet (+ 10 kronor/brev för administrativa kostnader) på föreningens Plusgiro 29 26 28-5, ange att det avser bistånd.
  2. Skicka ett mail till laila.bystrom@spray.se där du uppger namn och adress på den som ska få julbrevet samt namn på vem/vilka som gåvan kommer ifrån.
  3. Sista datum för detta erbjudande är onsdag den 18 december.

Visa detaljinformation

måndag 25 november 2013

Nu skickar vi pengar igen!

Vi har nu kommit till slutet på året, och som vanligt är det dags att skicka de insamlade pengarna till Basundhara.

Denna gång kommer vi att skicka hela 50.000 kronor. Årsmötet beslutade att 40.000 kronor ska gå till Integral School, medan 10.000 kronor ska öronmärkas för barnen på barnhemmet och de som eventuellt bor inne på kvinnohemmet.

Jag har varit i kontakt med Akshaya (en av socialarbetarna på Basundhara) och redogjort för villkoren. Vi vill att barnen ska få en extra "guldkant" för pengarna. Kanske en upplevelse, en utflykt eller nya spännande leksaker, t.ex. en lekstuga.

Jag har även återigen påpekat hur viktigt det är att vi även i fortsättningen får både rapporterna och bilderna, så att alla fantastiska biståndsgivare kan se att pengarna kommer fram och gör skillnad.

Det jobbet brukar Basundhara sköta perfekt.


Kanske kan leksakshörnan utökas?


Jag vill än en gång tacka alla (som efter sina förutsättningar)
hjälper oss att hjälpa!



Foto: Pia Nyberg

torsdag 14 november 2013

5 vanliga frågor om Indien

1. Är den röda pricken i pannan ett kastmärke?

Nej! Detta är en av de vanligaste missuppfattningarna om Indien. Indiska kvinnor har ofta en röd liten självhäftande tygprick – en bindi – i pannan, eller röd färg i mittbenan. Traditionellt var detta ett tecken på att man var gift. I dag använder många indiska kvinnor bindin oavsett om man är gift eller inte. Den är helt enkelt en dekoration vilken som helst, att jämföras med ett örhänge, utan någon religiös symbolik.

Hinduer, både män och kvinnor, låter sig ibland välsignas/lyckönskas med färgpulver i pannan i form av en prick eller flera streck. Det kan ske i samband med ett tempelbesök, en familjefest eller inför en resa. Vanligast är en röd eller en orange liten dutt. Shivadyrkare målar tre horisontella vita streck i pannan.


Bindi i pannan


2. Ser man på en människa vilket kast hon tillhör?

Nej, men man kan förstås se vem som är rik och vem som är fattig. Att den fattiga är lågkastig eller kastlös – dalit i dagligt tal i Indien – är ganska troligt. Men det finns också daliter som tagit sig upp till toppen av näringslivet och politiken och det finns högkastiga brahminer som lever i armod.

I takt med att allt fler indier lämnar landsbygden för stan har kastsystemet underminerats. Men när det kommer till äktenskap har man järnkoll på vilken kast den tilltänkta tillhör. I äktenskapsannonser står det ofta uttryckligen vilken kast man tillhör.

Egentligen är kastsystemet inte helt olikt den sociala indelning vi har i väst. Traditionellt föddes vi i Europa in i våra yrken och sociala roller, de fyra stånden. Att en bonddotter skulle gifta sig med en lärarson eller en Hökenstierna med en Johansson var socialt oacceptabelt. Och så är det ju i viss mån fortfarande, fast i en mildare form.

Det är egentligen bara två väsentliga saker som historiskt sett skiljer Europas "kastsystem" från Indiens: 

1. Föreställningen om de högre kastens/klassernas "renhet" och de lägre kastens/klassernas "orenhet" har i Europa inte de religiösa och rituella inslag som finns i Indien.

2. Resultatet av kastsystemet. Den sociala segregationen, förtrycket av de lägre stående grupperna, är så mycket starkare i dagens Indien än i dagens Europa.

I byarna på landet där alla känner alla styr kastsystemet tydligare vardagliga handlingar. Förtryck av lågkastiga och daliter tenderar att vara starkare i norra Indien, till exempel i Bihar och Uttar Pradesh, än i södra Indien, till exempel i Kerala och Karnataka.

Däremot är personens efternamn en säker indikator på kasttillhörighet. Om du lärt dig vad namnen står för skulle du alltså kunna fråga: Säg mig vad du heter och jag ska säga vilken kast du tillhör. Namnet kan dessutom avslöja om man är hindu eller inte och vilken delstat man kommer från. Kristna indier har ofta kristna namn som David, Maria och Josef. Muslimska indier har ofta muslimska namn som Husain, Ali och Mohammed. Hinduer som konverterar till kristendom eller islam – vilket förekommer – byter ofta namn i samband med religionsbytet.

Hög- eller lågkastig?

3. Varför är kor heliga i Indien?

Kon är ett slags modergudom för hinduerna, och i en del indiska delstater är det till och med förbjudet att slakta kor och oxar.

Kons särskilda status finns dock inte alls beskriven i de äldsta heliga Vedatexterna. Idén om den heliga kon och därav förbudet mot att slakta kor uppstod efterhand som den hinduiska religionens gudauniversum utvecklade sig.
Sannolikt fick förbudet dock först riktig betydelse som protest mot de nötköttsätande muslimerna, som så smått började invadera nordvästra Indien under 1700-talet.


Innan kon fredades, var den faktiskt ett offerdjur i den hinduiska religionen. Sedan blev kon symbolen för det goda, fruktbara och kvinnliga och fredades på grund av dessa moderliga egenskaper. Det ligger emellertid inte bara fromhet bakom fredningen av korna utan även en del baktankar. Efterhand som Indien fick allt större befolkning att föda, ökade nämligen behovet av kornas dragkraft vid plöjning av åkrarna. Att äta upp sina dragdjur var en alltför kortsiktig lösning på problemet med tomma magar.


Korna i Indien slaktas visserligen inte, men många av dem ser magra och vanskötta ut, där de traskar runt på de indiska gatorna och stoppar trafiken. En indisk bonde slaktar kanske inte en gammal improduktiv ko, utan låter den istället klara sig själv och leva av det avfall den kan nosa reda på. Under tiden kan han dra nytta av kogödseln, antingen som gödning eller som bränsle.




En blyg och helig ko


4. Hur klär man sig som svensk i Indien?

I ett land med över en miljard människor, alla stora världsreligioner, hundratals språk och tusentals etniska tillhörigheter säger det sig självt att det inte finns en gemensam klädkod.

En indisk flicka kan likaväl ha tajt topp och kort kjol (i Bangalore och Mumbai) som fotsida sari med tyg som draperas över huvudet och för ansiktet (i byar på landsbygden). Båda är lika "rätt" klädda för sina respektive miljöer.

Med detta sagt finns det ändå några råd. Om vi undantar storstäderna – där i stort sett all klädsel smälter in – är det bra att tänka på att inte exponera alltför mycket hud. Kvinnor bör ha en tröja med ärmar (kortärmat går bra, men inte nakna axlar), långbyxor eller kjol/klänning som räcker över knäna. Alltför tajta byxor kan också vara bra att undvika om man vill slippa fluktande manliga blickar. Naken mage är däremot inte tabu hos Indiens traditionalister, tvärtom, den traditionella sarin lämnar ofta en glipa just över magen. Män är orättvist nog friare att klä sig lättare. För män finns inga riktiga tabun, förutom att bada naken förstås.

Att klä sig indiskt är inte fel – det kan i vissa fall leda till ett annat, mer respektfullt bemötande. Kvinnliga resenärer kan till exempel skaffa sig punjabi eller salwar kameez (klänning med tillhörande mjuka, pösiga bomullsbyxor) och män kurta (vävd lång skjorta) med en jacket (knäppt ylleväst med indisk krage) till. Många indier kommer att känna sig hedrade över att du valt deras traditionella kläder, som ett bevis på att du uppskattar deras kultur.


Sari och Salwar kameez


5. Blir man sjuk i Indien?

Ja, tyvärr blir många Indienresenärer magsjuka. Men ofta stannar det vid turistdiarré som går över utan behandling på två, tre dagar. Risken för att du skulle drabbas av någon allvarligare infektionssjukdom är liten. För att minska risken för turistdiarré ska man inte dricka kranvattnet och inte äta sallader eller annan kallskuren mat.

Däremot finns det inga belägg för att du lättare blir magsjuk av kött än av vegetarisk mat. Bara maten är ordentligt kokt eller genomstekt – och det är den praktiskt taget alltid i Indien.

Vill du ha lindring när magen krånglar? Underskatta inte de indiska apoteken. De kan ofta hjälpa till med mediciner mot magsjuka som fungerar förbluffande snabbt och effektivt. Det är inte lika hårda krav på recept från en doktor i Indien, apotekspersonalen kan sälja de flesta läkemedel på eget bevåg.


En indisk lunch


"All anticancer and speciality drugs"



Foton: Laila Byström
Källa: Tidningarna Vagabond och Illustrerad vetenskap

torsdag 7 november 2013

Boktips

Den senaste tiden har jag läst två böcker som berört mig väldigt mycket:



Den hemliga dottern av Shilpi Somaya Gowda

"Somita har nyligen gift sig med mannen hon älskar och karriären som barnläkare i San Francisco har just tagit fart när hon gör en smärtsam upptäckt - hon kommer aldrig att kunna få egna barn.

Kavita är en ung, fattig indisk mor som snart ska föda sitt andra barn. Hennes man hoppas på en son. Hela samhället favoriserar söner, och när Kavita föder en flicka ser hon ingen annan utväg än att lämna bort den nyfödda. Ett beslut som kommer att följa henne under resten av hennes liv.

Asha är flickan som väver samman de båda kvinnornas liv. Hon adopteras till USA från barnhemmet i Mumbai. På ytan saknas inget i hennes liv, men under uppväxten blir konflikterna med Somer allt häftigare och längtan efter den biologiska mamman växer sig starkare. Och en dag ger sig Asha iväg för att finna sina rötter..."

Jag tycker att boken på ett väldigt fint och förståeligt sätt beskriver problemet med Indiens syn på flickor, den uråldriga traditionen som är så djupt rotad. Fattigdomen som gör det omöjligt för familjerna att betala den skyhöga hemgiften, så omöjlig att det bara finns en väg att gå. Garanterar att inget öga är torrt när man läst denna...



New Delhi - Borås av Per J Andersson

"En alldeles fantastisk sann historia 
Som en skimrande saga är berättelsen från verkliga livet om Pradyumna Kumar som föddes fattig och oberörbar i en liten by i Orissa i östra Indien. Han kallar sig Pikej. Palmbladet med astrologens profetia har han levt med hela livet: "Du ska gifta dig med en flicka som inte kommer från byn, inte från distriktet, inte ens från vårt land, hon ska vara musikalisk, äga djungel och vara född i oxens tecken".

Profetian följer honom genom livet. Men motgångarna är svåra och många gånger tvivlar han.

På konstskola i New Delhi lär han sig att teckna porträtt. Varje kväll står han i en park för att rita av människor och få ihop till brödfödan. Hans liv är fyllt av kontraster - ena stunden svälter han och sover på gatan, i nästa blir han bjuden hem till premiärminister Indira Gandhi som vill att han ska måla hennes porträtt.

En kväll när Pikej som vanligt står i parken och tecknar kliver en ung blond kvinna fram i ljusskenet vid staffliet. Lotta von Schedvin har rest med folkvagnsbuss från Borås och känt sig dragen till Indien sen hon var liten. Hon är född i oxens tecken, tänker sig en framtid som musiklärare och familjen äger skog i södra Sverige.

Så börjar denna hisnande kärlekshistoria. Chansen att de två ungdomarna ska återses när Lotta har rest hem till Borås igen är minimal. Om det inte vore för en begagnad damcykel av märket Raleigh. Cykeln tar Pikej landvägen mellan Asien och Europa. Trots umbäranden och oändliga motgångar trampar han envist vidare västerut.

Idag är Pikej och Lotta gifta och har två barn. De bor tillsamman i det gula trähuset vid skogen i Sjuhäradsbygden utanför Borås. Pikej har arbetat som bildlärare och Lotta är fortfarande musiklärare på Engelbrektsskolan i stan.
"New Delhi-Borås" lär oss att allting faktiskt är möjligt. Verkligheten överträffar dikten och kärleken övervinner allt. Det enda som behövs är tillförsikt, envishet och en begagnad cykel.
Författaren Per J Andersson är resejournalist och Indienkännare och har bl a grundat resemagasinet Vagabond"
Den här boken tycker jag är bra av två anledningar. Dels för att den är sann men ändå är historien så fantastisk att man kan tro att den är påhittad. Och dels för att man så ingående får beskrivet för sig livet i en liten djungelby i "vårt" Odisha.
Hör gärna av er om ni har tips på andra böcker.

torsdag 31 oktober 2013

Varför bistå en skola?

Sedan 2009 bistår vi Basundharas internatskola med ekonomisk hjälp.

Varför är det så viktigt att barn, och framför allt flickor, får möjlighet att gå i skolan?

För ett år sedan chockades världen när den pakistanska flickan Malala sköts av talibaner på väg till skolan. Hon började som 11-åring att blogga för BBC om flickors rättighet till utbildning. Hon hyllades världen över, men talibanerna såg henne som ett starkt hot mot deras begränsande regler. Malala överlevde och när hon vaknade var hon en världsberömd kämpe som bland annat fått tala inför FN.


Malala Yousafzai


Fortfarande går 66 miljoner flickor i världen inte i skolan. Det är både ett brott mot flickors mänskliga rättigheter och ett enormt slöseri med resurser.

Exempel på hinder som gör att flickor inte går i skolan:

  • Barnäktenskap. Varje dag riskerar närmare 40 000 flickor under 18 år att giftas bort. Det leder ofta till att flickor tvingas sluta skolan och blir gravida medan de själva är barn.
  • Tidiga graviditeter och osäkra aborter är den vanligaste dödsorsaken bland flickor 15-19 år i U-länder.
  • Våld mot flickor. Till exempel gör risken för övergrepp på väg till skolan att föräldrar inte vågar låta sina flickor gå dit.
  • Tungt hushållsarbete. Flickor förväntas ofta ta hand om småsyskon och hushållet i stället för att utbilda sig.


Världsbanken har i studier kommit fram till att ett av de mest effektiva sätten att utrota fattigdom är att satsa på flickors utbildning. En utbildad flicka gifter sig senare, föder färre och friskare barn och ökar sina framtida inkomster med upp till 20 procent.

Forskning visar också att kvinnor återinvesterar det de tjänar i sin familj i större utsträckning än män, vilket gör att de kan lyfta sig själva och nästa generation ur fattigdom.

FN:s uträkningar visar att vissa länder förlorar så mycket som 6,5 miljarder kronor per år genom att inte flickor får utbildning.

Det går att vända utvecklingen – om viljan finns! Det förutsätter att regeringar världen över satsar resurser på att ge alla flickor rätt till en utbildning av god kvalitet i minst nio år samt utrotar barnäktenskap och våld mot flickor.

Under tiden världens vise män funderar, hjälper vi flickorna på Basundhara Integral School till en utbildning - hjälp till du också!

Uggla läser en bok
Källor: Aftonbladet och Expressen

fredag 25 oktober 2013

Mera skolprojekt

För att hålla intresset uppe bland alla som skänker pengar, har vi förklarat för Basundhara hur viktigt det är att vi får rapporter om hur arbetet fortskrider. Trots att personalen har en tung arbetsbörda har de tagit till sig vår önskan. Rapporterna kommer inte tätt, men när de väl kommer är de oerhört gedigna.

I slutet på 2012 skickade vi 40.000 kronor, och några månader senare kom följande rapport från Integral School;

"Årlig rapport 2012-2013

Idag är en minnesvärd dag för skolan då vi firar 3 år. Trots många hinder längs vägen så går vi sakta med säkert mot en utveckling. Vi är glada att kunna säga att vi till viss del har förverkligat en dröm från huvudorganisationen Basundhara, och det är att kunna erbjuda de missgynnade barnen i vår stat en anständig och omvårdande barndom tillsammans med en formell utbildning.

Det har varit många svårigheter men vi har lyckats behålla vår anda och det har lett oss till målet. När vi startade hade vi 32 barn som bodde inne på kvinnohemmet. Nu har de flyttat in i en annan byggnad med plats för ytterligare 20 barn. Vi har nu 59 elever i skolan, 52 från boendet och 7 från fattiga familjer i närliggande byar. Barnen är mellan 4 och 16 år och omhuldas av lärarnas kärlek och omvårdnad. För närvarande kan vi inte ge barnen allt vi önskar, men vi kan stolt säga att det vi erbjuder är på nivå med andra internatskolor i staten. Vi hoppas att med tiden kunna ge fler behövande barn möjligheter så de inte känner sig förfördelade i livet.

Det är väldigt upplyftande att se att barnen har visat på stora förbättringar när det gäller deras känslomässiga beteende. De har fått mer självförtroende, blivit mer disciplinerade och ansvarstagande.

När det gäller utbildningsutvecklingen så har 10-20 elever i olika klasser klarat 80% av betygen och resterande fortsätter att utvecklas, men undantag för några få.

Följande är några av alla höjdpunkter som våra barn presterat;

Rani Podar i klass 5 har gjort inträdesprovet till Novodaya Schools

I tecknings-, yoga- och musiktävlingar som arrangerats av andra skolor har eleverna visat sina förmågor.

Den 23 september 2012 kom Nilu Patra, klass 5, på tredje plats i en tävling som organiserades av Odisha Yogasana Association och blev uttagen till att delta i en yogatävling på riksnivå i Punjab. Där kom hon på femte plats och fick pris och diplom av idrottsministern i Punjab. Nu är hon uttagen att vara med i en internationell yogatävling i Taiwan. Nilus framgångar är ett resultat av yogalärarens beundransvärda ansträngningar.

Mami Pradhan fick ett tröstpris i yogatävlingen som anordnades av Cuttack District Yogasan Association.

Våra barn gjorde oss stolta genom sitt deltagande i en yogauppvisning i november 2012, som organiserades av Departmen of Health an Family Welfare.

Den 20 januari 2013 fick fem av våra studenter pris i en skoltävling som organiserades av Vedic Yoga Pith i Cuttack. Subrat Pradhan och Chandrika Mahanta kom på fjärde plats i barnklassen, pojkar respektive flickor. Bland juniorflickor kom Rani Podar och Mamali Jena på andra plats, och Tapaswini Sethi på en tredje plats.

Den 6 januari 2013 fick Nilu Patra och Mami Pradhan placeringar i musik och teckning i en tävling som anordnades av Child Line i Cuttack.

Den 13-14 oktober 2012 deltog Rani Podar och Nilu Patra i en vetenskapsutställning.

Den 7 oktober 2012 deltog några elever i en målartävling på riksnivå i Bhubaneswar.

Våra elever fick uppskattning från besökarna för deras begåvade skådespelarinsatser i en pjäs som uppfördes under Baliyatra som anordnades av barnens välfärdskommitté i Odisha.

Den 7 december 2012 blev våra elever hyllade när de sjöng inledningssången vid firandet av Radhanatha Raths födelsedag.

I september 2012 organiserades ett ögonläger i vår skola av Dr Agrawals ögonsjukhus i Cuttack.

Vi har firat Ganesh Puja, Saraswati Puja, Raskhya Bandhan och även nationella helgdagar som Independence Day, Republic Day, Barnens Dag och Lärarnas Dag.

I år har skolutflykten gått till Puri och Konark, vilket är en dröm som blivit sann för våra barn. De var överlyckliga den dagen.


Barnen fick för första gången se havet när de åkte till Puri



Trots att vi inte nått allt vi planerat tidigare har vi utvecklats. Vi hoppas att med er goda vilja och stöd så kan vi framöver ge barnen mer glädje och löften i livet."

söndag 20 oktober 2013

Jättecyklon in över Odisha

Förra veckan började massmedia rapportera om cyklonen "Phailin". Den förväntades dra in över Odisha* under lördagen den 12 oktober med vindstyrkor på över 200 km i timmen. Man beräknade även att 12 miljoner (!) människor skulle komma att påverkas.

Den tätbefolkade delstaten som ligger vid den Bengaliska viken är ofta utsatt för kraftiga monsunregn, tsunamis och cykloner.

Delstaten Odisha är rödmarkerad


I minnet fanns den fruktansvärda cyklonen år 1999 som krävde 20.000 dödsoffer, men denna gång var man betydligt bättre förberedd. Myndigheterna lyckades evakuera 860.000 människor, även om vissa vägrade lämna sina hem och sina djur.

När stormen mattades av efter ungefär 6 timmar kunde man konstatera att endast ett fåtal människor omkommit av fallande träd eller att hus kollapsat. De överlevande har trots detta drabbats hårt med förstörda hus och dränkta åkrar. Ett enormt arbete återstår med att röja bort träd som fallit, laga elledningar och bygga nya hus. Man varnar dessutom för att vattennivåerna kan stiga med upp mot 9 meter.

Naturligtvis fanns mina tankar hos våra vänner på barnhemmet. Jag mailade dem och på söndagen fick jag ett kort svar från Akshaya som kunde berätta att de klarat sig relativt bra, men då saknade både el och vatten.  Efter det har jag inte hört något mer, men vi får hoppas att inga nyheter är goda nyheter...


* Odisha hette tidigare Orissa, vilket massmedia oftare använder sig av.

fredag 11 oktober 2013

Barn i världen

Ingen har väl kunnat undgå att det är dags för Världens Barn igen, och ikväll sänder SVT den stora insamlingsgalan.

Världens Barn är Radiohjälpens största kampanj och involverar en stor del av det ideella Sverige. Närmare 45.000 frivilliga är engagerade samtidigt som Sveriges Television och Sveriges Radio uppmärksammar kampanjen.

2012 års insamlingsresultat blev 83,8 miljoner kronor! Pengarna brukar ramla in genom en mängd olika jippon, men de största summorna kommer nog in via bössinsamlingar, telefonsamtal och sms. De fördelas sedan mellan 21 olika hjälporganisationer. Inget tyder väl på att årets resultat kommer att bli sämre än så.

Föreningen Basundharas Vänner har inte på långa vägar lika stora muskler som Radiohjälpen. Vi lottar varken ut fotbollsresor till Zlatan eller middagar med Carl-Jan, men under tio års tid har vi ändå i egen regi lyckats skicka sammanlagt 156.000 kronor till några av världens barn, bosatta i Odisha. Och inom kort kommer vi att skicka ytterligare 50.000 kronor. Alla gåvor går oavkortat till bistånd.





Vi har ingen möjlighet att låta er ringa eller sms:a in era bidrag, så det krävs en liten ansträngning från er sida. Vi är alltså lite "old fashioned", men jag hoppas att detta inte hindrar er från att skänka en slant.




TACK PÅ FÖRHAND!


PS. Betalar ni medlemsavgift och bistånd samtidigt är det viktigt att ni anger det


fredag 4 oktober 2013

Besök på skolan

Vi hade längre pratat om att göra en återresa till Indien, men inte kommit fram till när den skulle bli av. När så våra goda vänner hörde av sig i början på 2011 och undrade om vi skulle resa tillsammans, tyckte vi det lät som en mycket bra idé. Resan skulle ske i anslutning till barnens novemberlov samma år.

Ett blombud?

På väg till återvinningen?

Ett elektriskt spindelnät?

Naturligtvis skulle resan i första hand uppfylla barnens önskemål...

Entrén till Kingdom of Dreams

...men jag hade en förhoppning om att få göra ett studiebesök på Integral School.

På barnhemmet Basundhara blev vi som alltid hjärtligt välkomnade. Vi insåg att vi var efterlängtade när vi fick varsin vacker blombukett och man hade tryckt upp en stor banderoll till vår ära. Efter kramkalas och rundtur blev vi bjudna på en mycket god lunch. Vi dekorerades även med armband och rödmålade fötter.

Blommor och banderoll

Dekorerade fötter

Som representant för vår förening fick jag så äran att överlämna 30.000 kronor till föreståndarinnan Saila. Dessa pengar, som var öronmärkta för skolprojektet mottogs med stor tacksamhet. De är så nöjda med föreningens arbete, både vad gäller sommarträffarna här hemma och biståndsarbetet.

Saila får en gåva på 30.000 kronor

Integral School ligger inte långt från Basundhara, men på grund av den eftersatta vägen tar resan ca 1 timme. Skolan ligger på landsbygden och på samma mark som Women’s Centre, vilket är ett skyddat boende för utsatta kvinnor. Huset byggdes för 50 kvinnor, men där bor idag drygt 70 kvinnor samt ett 30-tal av deras och andras barn. Mer om kvinnohemmet kan ni läsa i ett tidigare inlägg.
Bland dessa kvinnor bodde alltså ett 30-tal barn. Man var mycket väl medvetna om att detta inte var en bra situation för barnen, men vad var alternativet? Att slänga ut dem på gatan? Därför höll man på att bygga en ny skolbyggnad, intill den gamla. Man hade planerat för fler klassrum, en datasal, ett kemilabb och bibliotek. Men framför allt skulle det bli bostäder för barnen på övre plan. På så sätt skulle barnen kunna flyttas ut från den mycket olämpliga miljön inne på kvinnohemmet. Man planerade att ta den nya byggnaden i bruk inom ett halvår.

Skolbyggnaden under uppförande

Vi besökte skolan på en lördag, men för vår skull väntade ett tjugotal elever på oss i ett av klassrummen. De sjöng ett par vackra sånger innan de ville att jag skulle berätta varför vi var där. Det är inte lätt att så spontant hålla tal, men jag hoppas att de förstod hur oerhört imponerade vi är över deras arbete i ständig motvind. Jag försökte också förklara hur bra det känns att kunna ge tillbaka en liten, liten gåva till det land som gett oss den största gåvan i livet – våra älskade barn.

I klassrumet


Både elever och personal var nyfikna på oss

Som många vet är intrycken djupa efter ett besök i Indien och det tar ett tag att sortera och bearbeta allt man varit med om. I mitt fall satte vårt besök på Integral School och Women’s Centre djupa spår och jag är – om möjligt – ännu mer övertygad om att vi måste hjälpa dessa barn till ett drägligare liv.

fredag 27 september 2013

Fortsättning på skolprojektet

Nu tänkte jag fortsätta berätta om barnhemmets skolprojekt;

Vi skickade alltså 10.000 kronor i slutet på 2009. Ett år senare, i slutet på 2010, hade vi lyckats samla in 20.000 kronor som oavkortat skickades till skolan.

I april 2011 reste Maria Suarez (Adoptionscentrum) till Odisha och kunde då berätta följande;

"Denna gång besökte vi skolan under dagtid när barnen var på plats vilket var jätteroligt. Vi träffade alla barnen, som gjorde en fantastisk dans- och yogauppvisning. Vi fick även träffa alla lärare som verkade mycket engagerade. I synnerhet koordinatorn, Mrs Sumitra Mohapatra, som höll välkomsttalet verkar brinna för dessa barn. Yogaläraren och musikläraren var också med."

Dans- och yogauppvisning










fredag 20 september 2013

Tusen tack - igen!

Tioåriga Elin från Sköndal (adopterad från Basundhara) bildade tillsammans med fyra kompisar en klubb med syfte att samla in pengar till barnhemmet. Genom att baka och sälja kakor, panta tomglas och sälja halsband som de själva gjort, lyckades de under våren 2013 samla in hela 720 kronor!



affärer,försäljning,insamling,kakbord,kvinnor,mat,personer


Jag berättade om detta fantastiska initiativ för personalen på barnhemmet, och redan nästa dag kom ett mail från Akshaya (en av socialarbetarna);

Dear Laila,
It was glad to receive your email and also the very heart-touchy letters of the young-kids. We are astounded to see their littlie efforts to generate funds for the downtrodden of this Land.
Please convey them our heart-felt THANKS and blessings for their benevolent effort.
Saila (Apa) sends herewith her best wishes to you and all children there.
With warm wishes and regards you all.
Akshaya

& all members of BASUNDHARA family

Översatt blir det på ett ungefär;

Kära Laila,
Det var roligt att få ditt mail och det hjärtknipande brevet från barnen. Vi är förbluffade över att se deras ansträngningar som gett pengar till de nedvärderade i vårt land. 
Var snäll och framför vårt hjärtliga TACK och välsignelse för deras välvilja.
Saila (föreståndarinnan) sänder härmed sina lyckönskningar till dig och alla barn.
Varma hälsningar till er alla.
Akshaya
& alla medlemmar i Basundharafamiljen


Starkt jobbat av dig och dina kompisar, Elin!
Jag är övertygad om att ni inspirerar andra, både vuxna och barn, att hjälpa till.



söndag 15 september 2013

Tusen tack!

Genom åren har styrelsen haft lite dåligt samvete för att vi inte kunnat tacka alla biståndsgivare på ett ordentligt sätt. Tiden har liksom inte riktigt funnits till. I och med att jag nu enbart ägnar mig åt biståndsarbetet är just "tackandet" något som kan lyftas högre på prioriteringslistan.

I dagarna går därför ett tackbrev ut, som en bekräftelse på vår och Basundharas tacksamhet.

Jag vill samtidigt poängtera att ingen gåva varit obetydlig eller förringad. Vartenda öre har vi vidarebefordrat till Indien, de har kommit fram och de har gjort skillnad!

Fortsätt gärna att göra skillnad...


lördag 7 september 2013

Var kommer pengarna ifrån?

Jag har flera gånger fått frågan var alla pengar som vi skickar som bistånd kommer ifrån, och därför kommer här några exempel. Kanske blir Du inspirerad till att skänka en slant?

  • Engångsgåvor - man sätter in en summa på föreningens Plusgiro
  • Månadsgivare - man skänker samma summa varje månad
  • Födelsedagsgåvor - man fyller jämnt och i stället för paket ber man gästerna sätta in en slant på Plusgirot, eller lägga pengar i en skål
  • Julgåva - i stället för julkort skänker man motsvarande summa till bistånd
  • Biståndsförsäljning - på föreningens sommarträff säljs varor som vi handlat i Indien
  • Lotteri - på föreningens sommarträff
  • Loppis - barn (medlemmar och deras vänner) säljer bland annat sina leksaker
  • Kakor och pantflaskor - barn (medlemmar och deras vänner) bakar kakor till försäljning, pantar tomglas och knackar på hos grannar med en insamlingsbössa
  • Operation dagsverke - en högstadieskola lät hela intäkten under en dag gå till bistånd. En elev (medlem) fick redovisa för skolan om verksamheten på Basundhara
  • Annonser - klickbara annonser på vår hemsida http://basundhara.se/ Hela företagets kostnad för annonsen går till bistånd


En person kan inte göra allt -
men alla kan göra något
Visa detaljinformation

söndag 1 september 2013

Skolprojektet

Sedan 2009 bistår föreningen ett skolprojekt i barnhemmets regi. Målet är att 100 barn ska erbjudas plats för grundläggande utbildning. Barnen är främst flickor från familjer med sociala och/eller ekonomiska problem samt barn med HIV. Dessa barn diskrimineras ofta från den vanliga undervisningen.

När föreningen fick förfrågan om att bistå projektet, bifogades en fyra sidor lång detaljplan med tillhörande budget. Styrelsen ansåg att projektet verkade seriöst och beslöt att omgående skicka de 10.000 kronor som fanns i kassan.

Läs gärna (på engelska) projektbeskrivningen: http://www.basundhara.se/project_proposal_2009.pdf

Strategier för utbildningen
  • närvarande utbildning
  • prioritera återhämtning
  • focus på en övergripande utveckling av varje barn
Utbildningsplan
  • utveckling av kroppen
  • utveckling av sinne och själ
  • utveckling av intellektet
  • utveckling av andlighet
Tillämpade tekniker
  • ren miljö
  • disciplin
  • god hygien, reglerad diet, vila
  • återkommande fysiska övningar
  • självbehärskning genom Brahmacharya
  • motivera de nyfikna själarna som letar efter sanningen
  • bygga på inre mod att alltid hålla sig till sanningen i livet
  • m.m.
Examinationer
  • genom observation
  • genom muntliga uppgifter och skrivna tester
  • genom utvärdering av skicklighet
  • genom egna utvärderingar

Integral School - gamla byggnaden

lördag 24 augusti 2013

Vad är Kvinnohemmet?

Kvinnohemmet ligger inte långt från Basundhara, men på grund av den eftersatta vägen tar resan ca 1 timme. Det är ett skyddat boende för utsatta kvinnor. Huset byggdes för 50 kvinnor, men idag bor där drygt 70 kvinnor samt till alldeles nyligen (våren 2013) ett 30-tal av deras och andras barn.

Infarten till Kvinnohemmet och Integral School

Kvinnorna som bor på hemmet gör det av olika anledningar; de är psykiskt sjuka, utvecklingsstörda, familjerna har övergivet dem, de har fått barn som ogifta och/eller utsatts för brott. De har till viss del sysselsättning i form av trädgårds- och byggarbete men inte något att göra därutöver. Det förekommer ofta bråk och slagsmål mellan kvinnorna.
Myndigheterna har bett (ålagt) Basundhara att ta hand om dessa kvinnor, kvinnor som annars skulle ha levt ett mycket hårt och utsatt liv på gatan, förskjutna av sina familjer. Trots detta har Basundhara under de senaste två åren fått ett bidrag på endast 500 Rs per kvinna, vilket motsvarar ca 70 kronor.

Gallret är för att skydda kvinnorna - inte stänga dem inne

Bland dessa kvinnor bodde alltså tills helt nyligen ett 30-tal barn. Ledningen på Basundhara var mycket väl medvetna om att detta inte var en optimal situation för barnen, men vad var alternativet? Att slänga ut dem på gatan? Därför byggde man en helt ny skolbyggnad intill den gamla med plats för fler klassrum, en datasal, ett kemilabb och bibliotek. Men framför allt bostäder för barnen på övre plan. På så sätt har barnen flyttas ut från den mycket olämpliga miljön inne på kvinnohemmet.

Kvinnohemmet

Föreningen Basundharas Vänner har genom sitt biståndsarbete varit med och bekostat den nya skolbyggnaden.

måndag 19 augusti 2013

Lekhallen är klar

Hösten 2009 var så äntligen lekhallen klar. Dessutom har man inrett ett rum och anställt en terapeut för att kunna ge barnen med "special needs" all den träning och stimulans de behöver.


Lekhallen i bruk

Leksaker



Terapeuten i det speciella behandlingsrummet